bara för att
Har absolut inget att säga mer än att sonen vår är så sjukt jäkla söt att jag bara måste lägga upp den här bilden! Ni som säger att det är fult att skryta har helt enkelt inte mött Elliott…
nya vanor
Våra matvanor var under all kritik efter Elliotts födsel, man hade så mycket annat att fokusera på att man inte orkade eller hade lust att fokusera på det. Så vi körde på med de maträtter vi kunde och gillade och det blev väl helt ärligt ganska tråkigt, vi som älskar att stå i köket och laga mat och prova nya recept! Men sen en tid tillbaka så är lusten tillbaka och nu försöker vi inte bara att äta en mer välbalanserad kost utan se till att prova nya recept samt att inte bara köra på med pasta, pasta, pasta som vi annars har en liten förkärlek för… Så i går blev det hasselbackspotatis med vegoburgare, paprika och kall sås. Smaskens! I dag lutar det åt lasange… visserligen pasta men i denna form så får det godkänt!
från ett barns synvinkel
Sen några veckor har jag börjar se mig om i vårt hem efter lite barnfällor att fixa innan Elliott upptäcker dom själv och skadar sig. Och det finns ju en del… Min stickkorg som står i vardagsrummet med alla dess stickor och garnnystan är ju högintressant (varför letar dom sig till allt det som är som farligast och inte de harmlösa sakerna?!) och fick helt enkelt bli en lekkorg istället. Behövs det med när man vill städa undan lite snabbt…
snigel i huset
Man skulle verkligen kunna tro det då vi har någonting som slingrar sig genom alla rum och lämnar ett omisskännligt spår av dregel efter sig. Men det är bara Elliott som lärt sig att ta sig fram genom att kråla baklänges! Denna nya upptäckt nyttjas nu flitigt och i dag hasade han sig igenom två rum till det tog slut i ett hörn i vardagsrummet och han inte kom längre. Tycker det ser så roligt ut när han hasar sig baklänges och är kanske inte det mest effektiva sättet? Men han är överlycklig att han kan ta sig någonstans och det tillsammans med att rulla runt gör att han nu är ÖVERALLT!
busted…
Jorå, mobil som han är nu när han tar sig runt halva vardagsrumsgolvet och hittar precis allt så kan det bli så här… Men så länge han är nöjd!
kort och tjock
I tisdags var vi på 6-månaderskontroll och det gick hur bra som helst – hade inte trott annat! Blev dock lite chockad över hans vikt… Visste att han gått upp ganska mycket då man känner det när man bär på honom men att han skulle gått upp över ett kilo och nu väga 8 640 (!) trodde jag inte. Han ligger nu över på sin viktkurva men under på längdkurvan… men vem fasen är förvånad över det med oss som föräldrar. Vi får hoppas att han hittar nån mystisk gen längre tillbaka och plockar upp några extra centimetrar där!
Sen kollade doktorn honom och lyssnade på lungor och hjärta och kollade att han kunde byta hand med en leksak samt följa den när hon tappade den på golvet. När han höll på att leka för fullt så sa hon att nästa gång vid tio månader ska vi kolla att han kan banka ihop två leksaker med varandra. Vet inte om Elliott blev förnärmad över att hon inte trodde att han kunde det redan nu för då bankade han ihop två klossar för fulla muggar, kändes som han gjorde det för att demonstera att ”jag kan visst!” Haha, det är min kille det, visa vad man kan!
Allt gick jättebra och han såg så fin ut och han fick till och med beröm för sina magmuskler då hon, när hon kollade att han satte sig upp när hon drog i händerna, utbrast att han hade ”en väldigt fin bukmuskulatur”. Jorå, bara så ni vet så är min son nu på väg till ett sexpack. Beach 2012 och sånt ni vet…
hej du!
Okej, vi fortsätter blogga ett tag till, Elliott och jag. Dels för att jag inte kommit fram till så mycket än gällande allt och sen så vill jag ju ändå att familj och vänner ska kunna följa Elliotts framsteg och utveckling då i ses så sällan. Vi säger så så länge…
hänt sen sist…
Inspirerad av Mästerkocken har jag lagat risotto för första gången, vilket blev sjukt gott
Fått en jäkla massa snö
Busat en massa med den här killen
Blev en mindre bloggpaus i en vecka… Har behövt tänka och fundera över vad jag vill göra med bloggen men tyvärr inte kommit fram till något bra svar… Funderar nämligen på att lägga ned den (vilket det lutar åt) då det känns som jag skriver för andra mer än för min skull men att jag för den sakens skull inte känner att jag får någon respons. Samt att jag börjat tveka om att lägga upp alla bilder och info om Elliott, vilket jag inte känt tidigare. Funderade länge och noga innan han föddes hur jag skulle göra men kom väldigt snabbt fram till att jag inte hade några problem med det. I dag läggs ju bilder på barn ut på Facebook och andra ställen direkt och det är ju så samhället ser ut i dag, så vi snabbt och enkelt delar information med nära och kära. Men nu känns det inte längre lika självklart och det är det och mycket annat jag försöker få någon ordning på, vad jag egentligen känner inför det hela. Men det är inte helt lätta frågor så jag måste nog fundera ett litet tag till…
snyggt, roligt, kul
Bilder hittade inne hos Husligheter
Med tanke på hur lite jag hinner läsa nu för tiden så är min del av olästa böcker i bokhyllan ganska stor, men det vore ändå lite kul att ha den här hyllan hemma som ett litet komplement till de sprängfyllda bokhyllor jag har. För att lätta upp det hela liksom… För vem kan ha för många hyllor?!
Elliott sex månader
Så har alltså sex månader gått sen vår lilla prins föddes och det känns helt overkligt. Han är ju stor nu!! Ett halvår! Och nu händer det grejer vill jag lova, hinner inte med alls i allt vad han lär sig utan helt plötsligt har han kommit på en ny färdighet att utöva. Förväntar mig att en morgon helt enkelt se honom stå upp i sängen… Fattar verkligen inte allt dom hinner lära sig på så kort tid, helt sjukt om man jämför honom nu med när han föddes… Livets under!
Så här var det förra månaden och nu ser det ut så här:
Gillar/gör:
Kan nu hålla i två leksaker samtidigt OCH bank ihop dom. Hysteriskt kul!
Kan stå helt själv om man släpper honom och han håller i en bordskant, totalt livsfarlig med andra ord!
Försöker sitt allra bästa med att häva sig upp mot saker när man håller honom men det är fortfarande liiite tungt för underkroppen.
Sitter i princip själv men måste nog få några veckor till på sig att få några fler muskler innan man vågar släppa honom helt själv. Att få honom att sitta är dock svårt då han bara vill stå, stå, stå…
Att titta bakom, under, över och i saker är hysteriskt kul och ALLT ska undersökas, kollas och klämmas på.
Fattar nu att saker rullar iväg om han tappar dom och följer med blicken, samma sak med saker han tappar eller slänger.
Har upptäckt nya talsätt och kan nu få fram ma-ma-ma-ma och pa-pa-pa-pa och da-da-da-da. Härmar man honom finns det ingen hejd på hans glädje…
Förstår orden Elliott, mamma, pappa, lampa och napp. Lite kul att tänka på att man trots hans tidigare brist på förståelse för ord har kommunicerat med honom sen han föddes utan problem…
Ligga naken! Är han ledsen och man tar av honom och lägger honom på golvet så är det som att livets alla bekymmer försvinner i ett nafs…
Gillar inte:
Kläder är fortfarande ingen hit…
Att bli lämnad själv och ligga och leka själv en längre stund, sällskap är det han vill ha!
Att hamna på mage för då försöker han krypa, vilket inte går – och det gör honom förbannad!
Annars då? Nä, han är idel solsken och skratt och få saker får honom ledsen vilket är så jäkla skönt! Inte ens nu när han hostar och har sig så gråter han utan verkar ta det som allt annat – med en klackspark! Grattis sexmånaderskillen!