det rör på sig
Jo, nu backar lillkillen för fullt och man hittar honom lite här och var… och absolut inte där man lagt honom. Men att ta sig i motsatt riktning och alltså komma MOT de saker han ser är tydligen svårare. Och väldigt frustrerande. För bådas vår skull så hoppas jag att han snart kommer på tricket för att också ta sig framåt… I går satt vi och pratade med en mamma och hennes en månad äldre son inne på familjerummet på Åhléns och han tog sig framåt som en säl… såg fruktansvärt kul ut! Men allt som funkar…
på tillväxt…
Dålig Bild, men ni får tro mig på mitt ord…
Okej, jag ska erkänna… har alltid trott att folk överdrivit när dom beklagat sig över allt hår dom tappar efter graviditet, jag menar HUR mycket kan man tappa?! Tydligen åt helvete mycket… Men nu ska jag bekänna en sak till… När det gått tre månader efter Elliott var född och jag fortfarande inte börjat tappa hår så trodde jag att det inte skulle hända mig och jag började malla mig och tänka att jag tillhörde dom sällsynta lyckliga få som inte skulle göra det. Men tji fick jag! För herregud så jag tappat hår de senaste två månaderna! Jag har täppt till vårt avlopp efter varje gång jag duschat och det har legat hår precis ÖVERALLT. Men nu har det äntligen lugnat ner sig och det är på tillväxt. Men jag vet inte om jag är gladare för det… nu har jag istället som en matta av piggsvinshår över hela huvudet som liksom står rätt upp och får mig att se lite… mysko ut? Jag säger då det, det här med graviditet överraskar en långt efter att den är över…
nytt på hyllan 2
Som den lakritsälskare jag är så blev jag väldigt glad när jag i går fick syn på dessa vid kassan, tycker Marabou satsat på så många mystiska smaker och kombinationer som enligt mig inte varit någon höjdare. Men med saltlakrits så snackar vi! Och jag gillade den verkligen, det var riktigt salt och tillsammans med chokladen så får man på något sätt det bästa från två världar… Nu behöver jag inte mer stå och välja mellan choklad och lakrits och inte kunna bestämma mig när jag ska köpa godis!
nytt på hyllan 1
Om jag inte hade läst om dom här så hade jag inte vetat om att dom fanns, men när jag sen såg dom inne på ICA så tänkte jag att jag måste ju prova… för vem vill gå miste om något som ska vara så gott?! Och när killen i kassan sen utbrister ett ”åh, du kommer att älska dom, dom är fantastiska” så var ju mina förväntningar skyhöga! Och hur var dom då? Nja, helt okej för en köpekaka men så jättegoda? Inte enligt mig… tyckte dom var för smuliga och smakade mest nötter? Nä, ska jag köpa kakor så väljer jag dessa alla gånger, där snackar vi goda kakor!
en liten gepard
Fångat djur…
Elliott har börjat med en ny grej, när han ser något intressant som han gärna vill åt så hukar han ihop sig som en gepard inför ett språng och huvudet sjunker liksom ner och han får nåt lystet i ögonen. Blir sen överlycklig när man för fram honom mot det åtråvärda (som för tillfället består av allt som lyser som tvättmaskinen, datorn, mobilen) och är toknöjd. Vårt lilla afrikanska djur…
stort tack!
Elliott fick galet fina, knasiga, ompysslade presenter som vi verkligen vill tacka för! Kunde inte blivit bättre… Eftersom vi valde att inte öppna paketen inför alla i går (vi gillar inte det och jag undrar om inte det är en väldigt svensk sak att göra?) så får ni nyfikna helt enkelt höra av er om ni vill veta vad som var i!
istället för vatten
Vi funderade länge på vad vi skulle göra som ”final” istället för vatten på huvudet som man har vid dop, för det är ju ändå det som är huvudnumret på något vis och som knyter ihop det hela. Vi valde att placera ut en ljuskopp vid allas platser som vi tände på slutet under en av låtarna vi valt att spela. Kändes fint och bra och alla fick ta med sig koppen hem som ett litet minne av dagen och som en liten påminnelse om att från och med nu är den 29 januari Elliotts namnsdag!
fikastund
Elliotts lilla kalasbuffé
En av de två cupcakesen, farligt goda (om man får säga det när man bakat det själv…)
Efteråt bjöd vi på fika, kändes klassiskt och bra och eftersom vi är ena kakmonster själva så kunde det ju inte bli mer rätt. Och det gick hem hos samtliga fick vi höra vilket känns skönt… Jag älskar ju att baka så att stå och göra allting var bara kul, ytterligare en anledning! 
temat för kalaset
Färg! Vi struntade i att välja en eller två och satsade på alla
Namngivningskalas som det heter så alla fick en liten summering av sitt på bordet…
Bokstäver en masse fanns det lite här och var, bland annat i buketterna på bordet
Eftersom vi älskar att pyssla och fixa både Niklas och jag och vi tycker det gör att man får en ännu mer speciell anknytning till händelsen man fixar till så ville vi såklart ha ett tema på det hela för att rama in det. Så det blev bokstäver och färg och vi tycker nog att vi fick till det ganska bra… Gäller ju bara att tänka till vad det är man ordnar och till vem och anpassa efter det, hur långt man vill gå är ju sen upp till var och en. Och ens budget kanske? Me teman är kul om de inte blir för komplicerade!
namngivningskalas
Huvudpersonen i finkläder
Vi har haft fullt upp här hemma med att fixa allt inför Elliotts namngivningskalas som gick av stapeln i går! Puh… Det har bakats, gjorts blomsterarrangemang, blåsts balloger och pyntats och fixats in i det sista, men allt gick vägen! Men det märks att det tar på krafterna när man envisas med att ordna allt själv för i går kväll var både jag, Elliott och Niklas totalt slut… Men vi är riktigt nöjda med dagen och hoppas bara att alla hade det lika trevligt och mysigt som vi. Ett halvår efter att han föddes fick han sitt kalas och nu är det ett halvår till nästa stora händelse… han fyller ett! Får väl ladda tills dess!