Archive for the ‘Elliott 2-3 månader’ Category
You are currently browsing the archives for the Elliott 2-3 månader category.
You are currently browsing the archives for the Elliott 2-3 månader category.

Vår stora lilla kille är nu hela tre månader och den här månaden har det hänt grejer vill jag lova! Han kan nu gapskratta, hålla i en skallra eller bitleksak, börjat dreggla i massor av att det kliar i munnen, börjat få till väldigt gälla och höga ljud med sina små stämband och tycker allra bäst om när han får häva sig upp till sittande med lite hjälp och sedan sitta så. Helst hela tiden. Mycket är sig likt sedan förra månaden i vad han gillar och ogillar men han har ändrat sig på en del vilket är riktigt kul att se.
Gillar:
Att byta blöja, vilket han hatade förut
Att klä på sig tröjor som ska över huvudet, han ligger nästan och skrattar vilket inte förekom för en månad sedan
Att sitta upp. Hela tiden
Att ligga naken och sprattla, fatta att det var det värsta som fanns som nyfödd
Att sitta upp i vagnen lutandes mot täcken och titta på allt och alla
Att sitta framåt i babybjörn, så man ser ordentligt
Ogillar:
Att bada, går lite bättre än förut men är ingen favvosyssla än
Att sova på dagarna, små pauser på en sisådär 20-30 minuter är melodin nu
Kan faktiskt konstatera att jag verkligen får anstränga mig för att leta efter saker han ogillar då det mesta i hans liv just nu är alldeles underbart. Vilket är helt galet bra att se, att få ha en baby som är så glad och tillfreds mest hela tiden och gillar att hamna på nya platser och se nya människor och är nöjd så länge man få käk, sömn och uppmärksamhet.
Grattis på tremånadersdagen Elliott!

I går var den här lilla killen vaken 13 timmar nonstop. Vi snackar utan sovpaus. Hur fasen orkar han det?! Dom ska inte ens vara vakna så många timmar per dygn och han tycker det är en bra grej att vara det i ett sträck. Men han var tokglad hela tiden så han verkade helt enkelt bara vara otroligt jäkla pigg. Men hur mycket jag än älskar att ungås med honom om dagarna så är de där små pauserna när han sover ganska viktiga för mig att hämta lite ny energi under. Märktes i går då inte ens ett toalettbesök själv var att tänka på…
Nu på morgonen sov han dock till 10:30! Visserligen var han vaken nån timme i natt då han tyckte att vi skulle gå upp vid 03 och låg och snattrade för fulla muggar. Jag gjorde mitt bästa för att ignorera honom men på nåt sätt bara VET han när jag ligger vaken. Smart kille det där. Sen så vaknade han vid 07 i morse och ville upp men man såg på honom att han fortfarande var trött så jag gjorde mitt bästa för att söva om honom, vilket lyckades. Så nu på morgonen fick jag äta frukost och göra mig i ordning helt själv. En lyx man inte ska underskatta!

Elliott med ett fast grepp om nya skallran
I dag träffades vi från mammagruppen för en barnvagnspromenad, fem av nio av oss dök upp så det var ju ganska bra. Och vad skönt och kul det var att få gå och prata om allt det man undrar och tänker på i sin ensamhet om dagarna med några andra i samma situation. Och satans trevliga är dom också… Fick också lite tips om träning av en av tjejerna som måste kollas upp!

Så sött när han håller tag i en, som att han är rädd att man ska försvinna…
Elliott har haft en tuff dag i dag där ingenting varit riktigt bra… Vår lilla solstråle som nästan aldrig gråter har i dag antingen gjort det, sovit eller suttit i min famn med min hand över ansiktet som en liten snuttefilt. Vi vet inte om det är magen som oroat, för han har ätit jättedåligt och oroligt, eller om någonting annat håller på att spöka i kroppen på honom. Väldigt kinkigt har det i alla fall varit och han har haft väldigt svårt att sitta själv eller att leka utan har mest velat bli buren och kramad. Men trots allt har han ändå bjudit på några leenden och skratt så helt hopplöst har det väl inte varit och i morgon hoppas vi att det hela har gått över så vår glada lilla skit är tillbaka. Lilla pluttas…

Elliott klarade sig fint från ovädret och var torr och varm när vi kom tillbaka
Var ju strålande fint väder på förmiddagen men jag ville vänta med min långpromenad till Elliott blev trött och passa på att ta den då så han fick sova samtidigt. Så strax efter 12 begav vi oss i väg och allt var frid och fröjd. Men när vi bara kommit en kort bit så börjar det komma mörka moln och kort därefter så får jag de första regnstänken på mig. Sen vräker det ner… Elliott klarade sig ju fint i och med regnskyddet på vagnen så han låg där och snusade så fint och vaggades av regnsmattret mot vagnen, jag däremot blev totalt jäkla dyngsur. Men jag tänkte när jag gick att ”ingen idé att vända hem för det är så mörkt på himlen överallt att tar jag inte promenaden nu så blir det inte av och jag är redan blöt”. Men vad händer när jag pinat mig igenom 90 minuter av hällregn och jag äntligen kommer hem och ska få ta av mig de dyngsura kläderna? Det blir fint väder igen… Känner mig faktiskt lite hånad!

Då kameran glömdes hemma så har jag ingen nytagen bild på honom (hör och häpna!) så det blir en gammal…
Har varit i Norrtälje onsdag till torsdag och lyckade pricka in den årliga marknaden som hålls där första onsdagen i oktober. Fick med mig samma saker som alltid… köpte en langos, munk och marknadsgodis. När vi bodde i Norrtälje brukade lite bröd och annat gott få följa med hem men med resan tillbaka till Stockholm kändes det lite jobbigt att släpa på.
Har alltid älskat marknaden sedan jag var liten och har bara missat att gå på den en gång, nämligen förra året, men jag tycker den är mindre rolig nu när den inte längre går genom Norrtäljes fina gränder och längst med ån utan hålls till i hamnen. Inte lika charmigt och så blåser det så fruktansvärt… Men kommer man från Norrtälje så är ändå marknaden något speciellt.
Vi hann också besöka mitt gamla jobb där Elliott fick uppmärksamhet av en sisådär 40 tanter som stod i en ring och gullade och pratade. Han älskade uppmärksamheten och bjöd dom alla på skratt och idel leenden… Sen blev det smarrig middag hos mamma, där även brorsan kom över, och sen blev det, som alltid när jag är där, tidig sänggång. Är ju urusel på det hemma då jag är en kvällsmänniska av rang och aldrig hamnar i säng före 12. När man då har en son som vaknar 06:30 och man ammar tre gånger varje natt så är det väl inte optimalt. Men när vi är där kan jag slappna av och vet att det inte finns något jag borde göra… ingen tvätt, disk, dator eller annat plock som pockar.
I går blev det lunch med Niklas mamma på en ny restaurang som jag aldrig varit på där jag fick höra om deras mycket trevliga resplaner i november (och blev såklart avundsjuk då vi inte kommit utomlands i år och inte lär göra det heller…) och sen ett litet besök hos Niklas mormor. Mycket trevligt även fast man är bra slut när man kommer hem från dessa dagar… Sonen måste tyckt samma sak för han vaknade, hör och häpna, inte förrän nio i morse. Inte ofta jag vaknar före honom och ligger och undrar när han tänker gå upp inte… men uppskattat denna dag!
Igår var det första träffen med mammagruppen och det var nio mammor och deras barn varav endast två var flickor. Hörde på radion häromdagen att det inom en snar framtid kommer att vara övervägande män i vår befolkning då det föds så mycket pojkar. Tittar man på vår grupp så stämde det ju… De flesta verkade riktigt trevliga men jag fick speciellt kontakt med en gotländska (älska dialekten!) och hennes lille Malte. Eller liten… Han var en vecka äldre än Elliott men vägde nästan dubbelt så mycket. Kul att det kan vara en så enorm skillnad. BVC har bokat in fem träffar men vi bestämde också en dag och tid per vecka där dom som vill träffas och ta en promenad kommer till. Mycket bra initiativ tycker jag!
I går pratade vi lite om förlossningen, första tiden hemma och hur mycket vi varit ute med våra barn samt varit ifrån dom. Där var det väldigt olika där ett par varit ifrån sina bebisar massor redan. Sen var det några som knappt varit ute alls än utan mest suttit hemma. Allt funkar ju att göra, så länge mamma och barn trivs så är allt gott!
Känns väldigt bra med mammagruppen och jag hoppas på att få bra kontakt med några, alla våra barn var ju födda i juli så det vore ju kul med en jämnårig kamrat till Elliott!
Visst har vi hört honom kort skratta till då och då och ler och snackar gör han ju mest hela tiden men att på riktigt skratta så länge sparade han till i kväll! Och det är nog det underbaraste vi hört! Och vi fick det på film! Att ligga naken såhär på kvällskvisten när jag blåste på hans mage var tydligen väldigt kul…