Archive for the ‘Utvecklingsfaser’ Category
You are currently browsing the archives for the Utvecklingsfaser category.
21
Dec
2011
bättre
Just nu är det babygymets ställning som är det intressant, skit i leksakerna!
Vi har en bättre dag i dag och kanske är det värsta över nu? Jaja, allt går ju upp och ner hela tiden så det är svårt att veta och bara att hänga med! Men i dag har vi haft det riktigt trevligt jag och Elliott med en massa lek och bus och hållit oss inomhus efter de senaste dagarnas spring ute. I går var vi nere på stan för de sista julklappsinköpen och träffade dessutom F för lunch vilket var himla trevligt. Att hon har väldans långt hår gillar dessutom Elliott extra mycket… I måndags var vi på Öppna Förskolan men eftersom det var sådant jäkla ruskväder ute var det inte många som orkat ta sig dit så vi var bara fem stycken mammor och pappor där så sångstunden blev väldigt lugn. Anledningen att vi gick dit var för att hämta en julklapp Elliott gjorde förra veckan, tror den blev bra.
När Niklas kommer hem i kväll kommer vi ha hela fem dagars ledigt tillsammans vilket vi alla ser fram emot mycket. God mat, paket, godis, promenader och mys är det som gäller!
8
Nov
2011
dags igen…
I går satte Elliott verkligen sin mamma på prov… Han har ju betett sig lite underligt de senaste veckorna med sömn som krånglat på dagarna, otroligt mammig och att han har väldigt svårt för att bli lämnad själv. Och i går fick jag inte ens borsta tänderna då jag var tvungen att sätta honom i hans stol vilket tydligen var förfärligt fel och att ha mig en meter bort (jag tar hela tiden med mig honom var jag går) var för långt. Han skulle vara hos mig hela tiden, men det räckte inte med att sitta utan han skulle bli underhållen konstant och tog jag en paus så blev han tvärilsken. Jag kom då på, mitt i allt detta, att det kanske var dags för nästa utvecklingsfas, jag hade nämligen glömt bort det där lite grann då det var ett tag sen… Och jomenvisst! Tog fram Boken där jag kunde läsa att nästa fas var vid 19 veckor men att den börjar flera veckor innan med just svårigheter att vara själv. När jag började läsa om de tecken som de kan uppvisa när det är på gång och vad som händer var det som att någon studerat Elliott i ett par veckor och skrivit om det. Bland annat står: ”Barnet kan vilja att du ska roa henne genom att göra saker tillsammans med henne eller att du åtminstonde ska titta på henne hela tiden. Hon kan börja gråta i samma ögonblick som du går din väg”. Jorå… Ett annat tecken är humörsvägningar och Elliotts är just nu på väg att ge mig whiplashskador så fort som dom vänder! Jisses…
Det dom nu ska upptäcka i sin lilla värld är ”händelsevärlden”, det vill säga att dom kan sträcka ut handen, greppa tag i ett föremål och föra det till munnen. Bland mycket annat. Men det är lite kul att läsa att så mycket stämmer samt vad man kan göra för att underlätta det hela för dom, det gör det lite lättare för mig som mamma.
Vi har ju märkt på ganska mycket saker att något är på gång, bland annat så är babysittern med dess leksaker som hänger ovanför totalt ointressant nu, mycket roligare är det ju att ligga på golvet och snurra runt och försöka vända sig och leta efter saker att grabba tag i runt om. Sånger och ljud är högintressant och alla leksaker som ger ifrån sig ljud är fascinerande och att sjunga för honom är superkul nu. Efter ett tag hänger han på och gråter han kan man få honom helt tyst med en barnsång. Fick honom att somna till det nu på förmiddagen… Klappa händerna är också en stor hit och är han arg eller ledsen så kan mycket åtgärdas med lite handklapp.
Ska bli intressant att se exakt vilka saker Elliott utvecklar nu och vilka som är mindre intressanta och samtidigt försöka tänka på hur mycket som händer i hans lilla kropp när han inte kan ligga själv någonstans…
22
Sep
2011
Perspektiv
Äntligen får jag läsa boken…
Jag känner ingen här i Stockholm som har barn i samma ålder som Elliott och ingen av mina närmsta vänner har barn över huvud taget, vilket gör att jag inte har någon som jag kan sitta och prata med på dagarna och byta erfarenheter med kring barn. Detta har fått till följd att jag helt enkelt inte vet vad som är ”normalt” och inte med barn och inte heller hur andra resonerar kring sömn, mat och beteende. Så jag utgår ju från vår lilla värld och bygger upp rutiner och en vardag och värderar allt som händer kring vad jag tycker och tänker utan några referensramar. Vilket kan bli lite kul…
Självklart har jag kunnat följa mina syskonbarn men man tänker och reagerar inte alls på samma sätt nu som innan man blev förälder och var helt ärligt talat inte lika intresserad. Men nu när jag börjar åka till Norrtälje och min familj får umgås över ett dygn med Elliott och se alla hans sidor och jag har kunnat sitta ner och prata med dom om hans utveckling och beteende har jag fått helt nya perspektiv på saker. Jag har dessutom börjat läsa Boken (bibeln enligt många) där det finns berättelser från andra mammor om sina barn och kommit fram till att jag nog har det lättare än vad jag trott. För när jag tycker han är kinkig och gråter en hel dag så handlar det snarare om att han skriker en kvart i sträck (som i helgen som var) och inte timmar som andra barn verkar kunna göra. Att han kinkar lite när han äter ska jag nog inte heller hänga upp mig på för han äter ju i alla fall och alla barn verkar ju ha något som ”stör”. Elliott har ju till exempel aldrig strulat med sin sömn sen efter första veckan (då ingen av oss visste vad vi gjorde…) vilket verkar vara ett vanligt problem. Han har aldrig skrikit och hållit mig vaken på natten, aldrig haft problem att nattas och aldrig vägrat sova. Han kan vakna på natten och vara glad, men då är det bara att låta han ligga, eller så kan han ligga och tappa nappen. Men han skriker aldrig utan att kunna tröstas på några sekunder och jag har aldrig behövt gå och vagga och vyssja. Så när han vaknar i natt och ska ha mat så ska jag krama lite extra på honom för att han är så snäll och låter sin mamma sova!
19
Sep
2011
utbytt bebis?
Dumt att vara ledsen när man kan ha så här kul…
Herregud vilken helg Elliott har haft, helt klart utvecklingfas på G. Sicken tur då att jag vann budgivningen då…. Ska bli kul att läsa om det, inte för att jag behöver höra att han är som alla andra utan för att det är så intressant att veta mer om de små livens alla skeenden, vad dom går igenom, hur och varför. Tycker det är väldans intressant. Sen ska det bli skönt att veta att hans beteende inte är helt åt skogen…
Han har nämligen gråtit, skrikit, inte kunnat sova själv, inte leka själv, ja i princip inte kunnat ligga själv alls, sovit crappy och oroligt och helt ändrat mat och sovvanor dessa två dagar. Vår soliga bebis som nästan aldrig gråter har nog gråtit mer under dessa två dagar än han gjort sen han föddes känns det som… Stackars pluttas. Men nu verkar han vara sitt soliga jag i alla fall, och han har lekt själv medan jag ätit frukost. Som det brukar vara så jag hoppas det bara höll i sig i två dagar och att det nu är över för denna gång. Ska bli kul att se vad som händer med honom nu… om något ändrats…
17
Sep
2011
Elliott bestämmer
Kinkig? Jag? Nä…
Vi hade i dag tänkt att åka in till stan, promenera lite och ta en fika. Men en kinkig och gosig Elliott satte stopp för det… Tror han är inne i nån utvecklingsfas nu för han är så beroende av att ha någon nära, sover helt kopiösa mängder och är allmänt kinkigare. Sandra tipsade mig om boken ”Växa och upptäcka världen” där man ska få veta mer om dessa faser men boken är slutsåld överallt och verkar inte tryckas upp på nytt. Så nu bjuder jag på Tradera och hoppas vinna hem den…
Vi har istället tagit det lugnt hemma, låtit Elliott ligga och sova på mig (hade lite svårt att somna själv och blev övertrött) och sen tagit en långpromenad och handlat gott med oss hem. Man kan ju ha en sämre lördag…