Thérése blogg

vill inte sova!

Vår lilla mönsterpojke när det kommer till sovande har nu gjort helt om… Han kan inte somna själv och har så svårt att komma till ro på kvällen, man riktigt ser hur han inte vill sova trots att man ser att han är trött. Han har nu också (igen…) börjar vakna flera timmar varje natt och ligger vaken och pratar och sjunger eller smågnäller till man visar honom uppmärksamhet. Men det är väl så här det är, upp och ner! Hans sovande på dagarna går lika mycket upp och ner det med just nu… ibland sover han fyra timmar på en dag och ibland 30 minuter. Hm, måste bli bättre där med rutiner på dagarna också för där har vi nog inga angående sömnen. Jaja, har hört att det kan vara lite strul runt sex månader med just sömn då dom lär sig så mycket nu och dessutom får någon form av separationsångest. Vi får vänta och se och jag bli bättre på att sova en stund på dagen!

lugna tisdag

Nya leksaken som kusinerna kom med i går blev poppis!

Men alltså, fy fasen vilket tråkigt väder det är i dag! På morgonens promenad så hängde det regn i luften så glasögonen mina blev alldeles prickiga. Sånt gillas inte. Blev lite halvdeppig av vädret och vår planerade resa in till stan ställdes in, för vem vill gå omkring med bebis i bärselet i det här? Istället har Elliott och jag haft en dag inne där vi lekt och kastat omkring lite saker från hans babystol. Som han för övrigt gillar mycket. I korta stunder. För han är lite rolig där, han älskar att sitta och får han göra det på golvet när man håller i honom kan han göra det hur länge som helst. Men sätt honom i Bumbostolen eller babystolen så får han nog efter 10-15 minuter. Trodde han skulle älska att sitta helt själv, men icke. Närheten är tydligen alldeles för viktig än… Och ryggen hans antagligen för skör. Men det är kul att ha honom till bords när jag äter frukost, få lite sällskap istället för att ha honom liggandes på golvet. Blir nämligen lite knepigt med vår kommunikation då… som är ack så viktig. Han kan nämligen pladdra omkull den mest rutinerade talaren just nu, finns tydligen hur mycket som helst av vikt att säga enligt Elliott. Kanske därför han är inne på sin tredje timme sovandes..? Noteras bör dock att det är hans första för dagen så han var nog hyfsat trött. Det knepiga med han och hans sovstunder är att dom är högst oregelbundna och varierar från dag till dag. Visste jag att han sov en eller två timmar skulle jag kunna ta tag i saker som tar lite längre tid, men de gånger jag gör sånt så vaknar han alltid efter 30 minuter… Har han det på känn? Så dagens sovstund har inte utnyttjats väl alls… vilket känns otroligt tråkigt och som lite bortkastad tid då jag inte har så mycket tid att plocka och fixa med sånt som är svårt att göra med en vaken bebis. Men jaja, jag får vara glad åt det jag faktiskt hinner med och vara oändligt tacksam åt min snälla bebis som låter mig fixa med det mesta ändå. Bara han får vara med så löser sig det mesta!

det funkar!

Dagens sömn i vagnen… 

Blev bra samtal på BVC i går, även fast det verkar som halva vår mammagrupp har övergett det hela vilket känns synd. Men vi tappra som var där kunde ge varandra bra råd och tips och alla hade något som inte funkade. Jag fick bra tips angående Elliotts sömn och de funkade på första försöken! Bland annat frågade jag om hans snutte som han dyrkar mer än allt annat och är det enda som får honom att sova ibland. Jag vågar nämligen inte lämna honom med den över ansiktet själv, utan på kvällen när han ska sova så ligger han bredvid oss i soffan i en liten säng och då har vi uppsikt över honom. Sen på natten när han vaknar så ligger jag vaken till han somnar och tar då bort den och ibland vågar jag inte ge honom den med risk att jag somnar ifrån det hela. Men nu sa barnskötaren att dessa snuttefiltar är gjorda att andas igenom samt att han nu är så stor att han ska vända sig bort från det han inte kan andas igenom. Så i natt så fick han sova med den hela natten – och gissa vad? Ingen vakenperiod alls, förutom de obligatoriska amningarna. Sen så fick jag tips om hans sömn på dagarna, som nu ändå funkat den senaste veckan, då han vaknat efter cirka 20 minuter. Men där har nog problemet varit jag… För när jag märker att han är vaken och han ligger där glad och pigg så går jag in och säger med jätteglad röst ”men är du vaken” och sen gullar och pratar med honom. Gissa om han blir pigg då… Hon sa att jag istället lugnt ska gå fram, stoppa in nappen igen, lägga snutten över ansiktet och gå därifrån och se om han somnar om. För hon sa att tricket är att dom ska lära sig att somna om själva. Och det funkade det med… Han vaknade nämligen i vagnen i dag men jag gjorde som hon sagt och han somnade om och sov ytterligare 30 minuter. Så i dag fick han ihop nästan 2 timmar på förmiddagen och 1 timme på eftermiddagen. Ett väldigt bra jobb för oss!

Men vi har det nog väldigt bra, Elliott och jag, för en annan mamma har vyssjat sin son i famnen sedan han föddes och får nu fortsätta med det då han är helt oförmögen att somna själv, både på kvällen och dagarna. Problemet nu är att hennes kille är ganska tung och måttar snart 10 kilo och att gå omkring och gunga en sån till sömns flera gånger per dag… Det verkar helt sjukt jobbigt ändå, att inte bara kunna lägga ner honom så han somnar. Hua. Vi har fått göra så några gånger med Elliott men då är det något speciellt och de flesta kvällar räcker det med att vi lägger ner honom när man märker att han är trött så somnar han. Inga problem. Men det är kul att höra hur andra gör och har gjort med det här med läggning och jag kunde stolt konstatera att vi var de enda med riktiga kvällsrutiner. Kanske inte behövs just nu men jag tror ändå dom lär sig redan nu och kommer att associera det vi gör senare. Det är ju förhoppningen i alla fall…

det här med sömnen…

När han väl sover så gör han det som en liten primadonna… 

Känns väldigt skönt att det är just sömn som ska tas upp på dagens möte på BVC med mammagruppen för Elliott som alltid skött sig exemplariskt där har nu fullkomligt fått tuppjuck. Han vaknar varje natt och är klarvaken och tokpigg i minst en timme, helt två. Och i natt blev det två gånger, först mellan 2-3 och sen mellan 5-6. Plus att han nu äter mer än någonsin och vaknar varannan timme och vill ha mat. Inte mycket sömn över för den här mamman… I natt fick han dessutom för sig att öva på att vända sig från rygg till mage var en kanonidé. Men jag kan ju liksom inte bli sur på honom då han är så glad och han ligger där och kämpar med sina försök.

Dagsömnen börjar vi så smått få fason på, han måste ha gått igenom en period där han inte behövt så mycket sömn på dagarna för nu har jag fått honom att sova flera längre pass de senaste dagarna. Vilket gör honom till en mycket behagligare bebis när kvällen kommer då den tiden inte är hans bästa, att då vara övertrött därtill är ingen hit. Så nu ska vi få ordning på det här med nattsömnen också, hoppas på tips i dag!

morgonlyx

Elliott har ju haft lite svårigheter att sova de senaste veckorna, han sover kanon på nätterna (förutom att han börjat vakna vid 04-05 varje morgon för att sedan somna om efter någon timme) men på dagarna har det blivit lite slattar på 20 minuter åt gången. Men han behöver sova mer för på kvällarna blir det väldigt kinkigt om han inte fått sin sömn. När han var mindre gick jag ut på en PW varje morgon med honom, men när han började bli större så kändes det elakt att slänga ner honom i en vagn kort efter att han vaknat då han krävde mindre sömn då. Men så i morse provade jag att vara uppe med honom i 1- 1 1/2 timme och gick sen ut och gick med honom. Och efter 15 minuter ungefär somnade han och sov resten av den timme jag var ute PLUS att han sov ytterligare en timme i vagnen hemma! Så jag fick alltså morgonpromenad, dusch OCH frukost i fred. Inte varje dag det händer inte men väldigt lyxigt måste jag erkänna.

Lyckas jag få till en riktig sovpaus för honom på eftermiddagen också så kan nog den här dagen bli riktigt bra för honom!

tröttmössa

Elliott i trött tillstånd i dag

Haha, som förälder är man aldrig nöjd… I går var killen uppe i cirka 15 timmar och sov knappt något under dagen och var vaken mellan 03-05:30  i natt och sjöng för fulla muggar, själv försökte jag ignorera det hela och somna om med ett ganska dystert resultat. Och då tänkte jag ”hur kan han vara så vaken och pigg?!” I dag sov han till 09:30 (!!) och har sen sovit i långa pass under dagen och jag börjar då fundera ”är han sjuk eller krasslig eftersom han sover så mycket?” Men innerst inne vet jag ju att det bara är han som tar igen för förlorad sömn från gårdagen och i natt. Men ändå, att tankarna finns där och att allting kring den här lilla varelsen är sånt man funderar över. Hur allt annat blir så sekundärt. Vem hade kunnat tro att lite sömn skulle ta upp så stor del av mina tankar?! Livet är ju lustigt…