Archive for juni, 2011
You are currently browsing the Thérése blogg blog archives for juni, 2011.
You are currently browsing the Thérése blogg blog archives for juni, 2011.
Favvosalladen med isbergssallad, qourn, tomat, kronärtskockshjärta, kapris och fetaost
Det blev en sen lunch, därav sent mellanmål och nu också sen middag. Men det var rätt skönt för då hann jag träna nu sent på kvällen innan middag då det faktiskt blivit lite svalare och kanske inte okej i värmen men uthärdligt. Så jag öppnade balkongdörren och ställde mig på crosstrainern och körde en mil vilket var väldigt svettigt men skönt samtidigt som jag såg på Play och ett avsnitt av Biggest Loser UK. Finfina grejer…
Är faktiskt väldigt tacksam för min crosstrainer nu under graviditeten då den har varit väldigt bekväm att träna på och ett redskap man verkligen kunnat anpassa intensitet och styrka efter dagsform. Vilken pendlat lite upp och ner… Och då promenader i början ibland var omöjliga för mig då jag fick så ont i ligamenten, men inte kände nåt av på maskinen, och nu på slutet då en promenad längre än 20 minuter gjorde mig kissnödig (som tur var höll det där i sig bara nån vecka) så har den varit guld värd. För jag har haft som mål att röra på mig minst 30 minuter varje dag och blanda upp det med lite styrkeövningar tre gånger i veckan med hjälp av vikter och band och tack vare maskinen har det i princip blivit av. Så förhoppningsvis har jag inte kommit helt ur form efter den här graviditeten…
I den värme som råder så finns inte så mycket annat för mig att göra än att ligga och läsa så det går ju åt en hel del böcker i väntan på att bebben ska dyka upp. I dag läste jag ut sista delen i Nora Roberts trilogi om Harperspöket och de tre kvinnor man får följa i de olika delarna. Gillar hennes övernaturliga böcker (då jag går på allting) och att hon i dom alltid har väldigt starka kvinnliga karaktärer. Den här är inget undantag och man får följa Stella, Roz och Hayley som alla möts vid olika vägskäl i livet men som alla blir insnärjda i att finna lösningen på gåtan med det mystiska spöket Amelia. Gillar man spökhistorier och inte förkastar allt övernaturligt och samtidigt vill ha sig en dos romantik så är det läsrekommendation på den.
Har plågat mig nere på stan hela dagen i dag, lämnat tillbaka amningsbehåar jag köpt som jag inte ens gillade i provrummet men köpte för att jag inte orkade prova mer (men efter tips från F om att Åhléns, hur kunde jag inte tänka på dom?, hade snygga, enkla och billiga så slog jag till på dom istället), köpt mattejp och det viktigaste av allt – letat present till Niklas födelsedag. Kom nämligen på att om Pyret behagar dyka upp nu de följande dagarna så kommer inte jag kunna eller hinna ner på stan för att göra det och det vore första gången på 14 år som jag inte har en födelsedagspresent till honom, funkar alltså inte. Men nu är ordningen alltså återställd.
Vi har ju fått gissa på två dagar var som vi tror han kommer på och en av de dagarna jag gissade på var i dag, vilket inte kommer hända. Mitt hopp står nu till måndag där min andra gissning ligger. Niklas är mer pessimistisk (realist?) och har satsat på den 7 och 12 juli. Men nu när det är så sjukt jäkla varmt ute så vore det HELT okej om han faktiskt ville komma ut. Jag menar, nu är allt klart och på plats så varför tveka? I sovrummet står vaggan ovan som vi fått till låns av Niklas föräldrar, redo att husera honom. Dom lät tillverka den när Niklas bror fick sitt första barn och nu är tanken att alla barnbarnen och sedan barnbarnsbarnen ska sova i den. En väldigt fin tanke så jag hoppas Pyret gillar den! Sen står barnrummet redo och vagnen är bäddad och klar. Hör du det där inne, du kan komma ut nu!
Sparade några böcker nu till ledigheten som jag vet att jag verkligen gillar, bland annat Viveca Sten och Mari Jungstedts senaste. Men dom är ju så lättlästa, med så stor text, få sidor och så bra att man läser ut dom på en kvart… Vilket ju är väldigt synd när det man vill ha är något att verkligen suga på och som räcker ett tag. Speciellt när det är så varmt som det är och jag inte riktigt orkar röra mig ute på dagarna utan en bok i skuggan är det som funkar. Jaja, bra var dom i alla fall (som alla deras böcker) så har du inte läst dom än, gör det!
Mitt godis de senaste dagarna…
I går var F här på lunchdate tillsammans med hennes lilla Elias som föddes några dagar före jul. Så jäkla skönt att det äntligen blev av för jag vet inte hur många gånger vi försökt få till det och varje gång så har det spruckit, antingen för att jag blev sjuk, hon blev sjuk, Elias blev sjuk, babysim kom i vägen eller bara tidsbrist. Nu kunde vi sitta i flera timmar och prata förlossning, bebisar, mammaliv, depressioner, ömmande bröst och allt sånt som jag vill höra allt om men som jag vet att andra – ickegravida eller ickemammor – inte har så stor nytta av. Nu kunde jag, utan någon som helst tanke på någon annan, få gotta ner mig i det hela och veta att det var helt okej. Och så hoppas jag verkligen att Pyret lyssnade på Elias och hur väluppfostrad han var för jisses vilken snäll unge! Sjukt glad under hela tiden dom var här, nöjd åt det mesta, sov när han skulle, åt när han skulle och var resten av tiden ett strålande leende. Sjukt söt var han också…
Nu kommer det bli lättare att få till fler dater när vi båda är hemma och ingen av oss jobbar, synd bara att vi verkligen bor på motsatta sidor av stan. Inte så att man kan bestämma en träff fem minuter innan, men vafasen, det är ändå Stockholm. Alltså inte så stort.
Fylld av förväntan i finaste klänningen inför den midsommar som utlovade picknick med vännerna i Vinterviken med brännboll (hade utsett mig själv som enväldig domare…) och mys hela kvällen lång. Men inget blev riktigt som jag tänkt mig och kanske är det som Ebba skriver att man har alldeles för höga förväntningar? Men jag ger inte upp och nästa år ska jag styra upp det hela själv, då har man ju dessutom en liten knodd med sig som ju självklart måste få den midsommar han förtjänar!
Vi hade i alla fall med oss picknick och satt i vår ensamhet och åt, gott smakade det i alla fall.
På midsommardagen hade vi date med H, J och C och det var hur mysigt som helst! Var en evighet sedan vi sågs sist och ingen av dom hade sett magen bli så här stor, rund och fin och dom hade hunnit bli nervösa att dom inte skulle hinna se den innan han var ute. Som tur var visade sig Pyret från sin bästa sida och inte bara stannade kvar där inne utan dom fick alla känna små sparkar och bökningar så alla var nöjda och glada.
Eftersom det inte blev några jordgubbar på midsommar tog vi igen det nu och gjorde en efterrätt som vi åt första gången hos Niklas mormor och var bland det godaste vi ätit. Bara att vispa grädde och sen blanda ner skivade jordgubbar och sist ett gäng maränger. Blanda runt och servera och NJUT.
På söndagen ville vi ha en riktig mysdag så vi begav oss till Scandic Malmen där vi intog en brunch som hette duga! Herregud vad vi åt, men det var så skönt att sitta där i lugn och ro, äta i lugn takt, ta små pauser för att sen fortsätta att goffa. Och sen rulla ut med sprängfyllda magar…
Mätta och belåtna begav vi oss sen in i biomörkret där våra magar kunde smälta maten i fred och vi fick njuta av två timmar riktigt bra film! Vi såg nämligen Super 8 och den var precis så bra som jag hade förhoppningar om och jag försvann in i JJ Abrams och Steven Spielbergs magiska värld om ungdomskärlek, vänskap, svåra hemförhållanden, övernaturliga fenomen och riktigt bra skådespeleri. Se den!
Har läst ut sista boken i Jean M Aules serie om Ayla, böckerna jag avgudade som tonåring och som jag nu kände att jag behövde läsa för att få nån sorts tonårscloser på det hela. Men besvikelsen är stor… Hade för mig att den förra boken lanserades som den sista? I vilket fall så borde den gjort det för det här gav ju absolut ingenting tyvärr. De fyra första böckerna tycker jag verkligen om och i alla får man en ny inblick i hur det var att leva på den tiden, men den femte och nu sjätte är bara en upprepning av tidigare böcker. Vi känner våra huvudrollsinnehavare väl vid det här laget så alla historier om hur dom vuxit upp och haft det är tråkiga och blir bara till upprepningar man inte har någon nytta av. Till och med det bråk som sker mellan Ayla och Jondalar är något vi läst om förut och blir därför inte ett dugg intressant eller spännande. Slutet är också väldigt dåligt och summerar verkligen ingenting, där tycker jag i stället den intressanta delen börjar och hade velat läsa mer om. Nu har jag också hört rykten om en sjunde bok, tack vare att folk blivit besvikna, men det känns som att mjölka det hela lite väl..
Går hemma och skrotar och väntar på lillen…
Första dagen på veckan där jag inte gör ett smack, skulle egentligen åkt in till Norrtälje och ätit lunch med en gammal arbetskamrat och sen träffat lillasyster men planerna ändrades. Och kanske lika bra det med tanke på vädret..? Inte det roligaste att åka in till.
I måndags var mamma, syster och hennes tre barn här och röjde, dom kom redan före 10 på morgonen och stannade en stund innan det bar ner på stan för lunch och shopping. Var en mysig dag och ganska underhållande att lotsa dessa vilsna människor runt… Charlie (yngsta) var väldigt skeptisk mot mig i början då vi inte ses så ofta och den enda respons jag fick från honom var rynkade ögonbryn. Han är så söt, ser ut som en misstänksam liten gubbe, hahaha. Men mot slutet av dagen fick jag faktiskt hålla honom!
I tisdags kl. 11:30 var det dags för barnmorskebesök där alla värden återigen såg bra ut och det var dags att skriva ihop en summering av min graviditet så BB har nåt att läsa när jag kommer in. Blev, som min barnmorska sa, en ganska kort och enkel journal då inget anmärkningsvärt hänt… Mina sprutor jag tar har dom ju koll på Specialmödravården och annars har ju allt sett så bra ut genom hela graviditeten. Inga konstiga värden, inga konstiga humörsvängningar från min sida, jag har ingen sjukhusskräck att ta upp och känner mig väldigt lugn inför hela förlossningen. Vi bokade in en till tid den 4 juli, får väl se om jag får gå på den eller om han hunnit titta ut då… Efter det skulle jag väl åkt hem men drogs på något vis in i alla de galna reor som finns över hela stan. Skickade rapporter till Niklas som blev avundsjuk så jag bestämde för att stanna kvar i stan och möta upp honom efter jobbet så han fick sig en dos shopping också. Landade hemma vid 19:30 med väldigt trötta och svullna fötter och med väldigt många och tunga kassar, men jag är otroligt nöjd med mina fynd!
I går hade jag Stora Städdagen och röjde upp i alla garderober och skrymslen, tvättade, dammade överallt, dammsög, tvättade golv och rensade. Ville hinna göra det innan midsommar och innan lillen får för sig att komma ut. Skulle inte gillat det om vi kom hem från BB och lägenheten såg ut som en salig röra, väldigt stressande… Men nu är allt kliniskt rent så nu får han komma! Han behöver verkligen inte än men det vore okej…
Sen jag blev gravid har mina åsikter och tankar kring många saker ändrats väldigt drastiskt, blir väl så när man går in i ett nytt skede av livet. Mycket nytt händer, både i kropp och själ och man får lite nya saker att fundera kring och ta ställning till som man aldrig behövt göra tidigare. En av de saker jag tänkte mycket på i början, när missfallsrisken var stor och man bara ville ta sig förbi de där tre första månaderna när man var livrädd för att förlora det lilla knytet man bar på, var det här med abort och missfall. Jag har alltid varit, och är fortfarande, för abort men jag har aldrig riktigt funderat kring när och hur man får göra det av den anledningen att jag faktiskt inte vetat så mycket om det. Men när man blir gravid så börjar man ju läsa på om allt som händer med bebisen i magen, hur den utvecklas och i vilka olika stadier den är i. När den kan överleva med hjälp av teknik och när den klarar sig själv. Blev påmind om det här i dag när jag läste UnderbaraClaras inlägg om just detta kontroversiella ämne. För det är så svårt, och jag har inga egentliga svar, kring det här med när man bör få göra abort och i vilka lägen det faktiskt är bäst för mamma contra barn. Kan tycka att man får göra abort väldigt sent i graviditeten i vissa fall, jag menar det skiljer bara en vecka på när man får göra abort och när man faktiskt räddar barn till att överleva. Å andra sidan kan det finnas verkliga skäl till att det ändå behövs. Så svårt. Innan jag blev gravid hade jag förmodligen himlat med ögonen åt mitt eget inlägg och tänkt att jag var en stor egoist som ens funderade på att inskränka på kvinnans rätt till abort. Men nu när jag har en liten bebis i magen och funderar på när han var i vecka 22 och då tänker att jag kunde gjort abort så fryser hela jag till is. En helt omöjlig tanke. Men då vår abortlag är från 1974 och mycket har hänt i den tekniska utvecklingen att rädda barn sedan dess så är det nog snart dags att titta på frågan när det är okej att utfärda abort…
I går hämtade vi hem vår barnvagn vi beställde i mars, så nu står den i hallen och glänser så fint. Riktigt nöjda är vi med både val av modell och färg då den är sjukt lättkörd, lätt att lyfta (väger bara 11 kg) och har en färg som är helt neutral och bra där smuts inte syns. Köpte till matchande set med lakan till så allt passar ihop, måste ju se bra ut… Passade också på att köpa med oss en ”säng” man kan lägga i mitten av vår säng så man inte ska rulla över bebben eftersom flera sagt att det är en bra grej att ha efter att jag efterfrågade vad man behövde. Den hade också en rad andra funktioner som verkade toppen, som att den motverkar risken för ”platt huvud”, gör så barnet inte rullar runt till mage samt har en sluttande form som förenklar barnets andning samt matsmältning. Känns som vi snart kan öppna vårt eget Babyland…