Archive for juli, 2011
You are currently browsing the Thérése blogg blog archives for juli, 2011.
You are currently browsing the Thérése blogg blog archives for juli, 2011.
Hampus på vår tavelvägg här hemma
Namnet Elliott har vi haft i säkert tio år och alltid sagt att vi ska döpa vårt barn till (sagt och gjort…) och har fått det från sångaren Elliott Smith. Han har inte bara ett snyggt namn utan gjorde också galet bra musik, vi dansade bland annat vår bröllopsvals till en av hans låtar. Hans mellannamn däremot kommer från Elliotts fina kusin Hampus som skulle fyllt nio år i dag om han fått leva, tyvärr fick han bara leva två. Så fort vi fick veta att det var en liten kille i magen så ville vi att han skulle ha det som mellannamn, känns fint att föra det vidare på nåt vis… Så i dag tänder vi ett ljus för Hampus här hemma.
Men vilken värme det var i går! Sanslöst… Vi ville åka in till stan och fixa några saker men det kändes bara elakt att ta ut Elliott i den värmen så vi stannade hemma. Men jag fick komma ut i alla fall och dessutom påta i trädgården, lycka. Inget är gjort där sen någon vecka innan förlossningen så det fanns lite ogräs att ta tag i, men jag blir verkligen lugn och harmonisk av att hålla på så mig gör det inget. Elliott var med i sin stol ett tag i skuggan men tröttnade ganska snabbt så han höll sig sedan inne hos pappa. Så eftersom jag fick egentid i går så ska Niklas få det i dag, gäller att få de där stunderna för sig själv för att klara att ta hand om lillen på bästa sätt!
Utan mage går det betydligt snabbare…
I dag när Elliott bestämde sig för att inte somna om efter amningen vid 07 så gick han och jag ut på en timmes promenad, var ju faktiskt riktigt svalt ute. Han somnade inte men låg nöjd i vagnen och tittade på himlen och träden i alla fall. Även fast jag var grymt trött så var det galet skönt att återigen få starta dagen med lite motion, saknat det på morgonen för det är ju liksom min grej… Under graviditeten funkade det inte då jag spydde på mornarna och hade fullt sjå med att bara få iväg mig själv till jobbet varje dag, kanske blir det lite ändring på det nu! För det finns nästan inget bättre än att starta dagen så…
Förra sommaren i Barcelona
Har lite sommarångest… känns nämligen som jag inte har gjort ett skvatt denna sommar och att den försvinner alldeles för fort utan att jag har hunnit njuta eller ta del av den alls. Först var jag höggravid och tyckte det var olidligt varmt ute och hade svårt att vara ute på dagarna på grund av det, nu har vi en liten parvel som svettas floder så fort man tar ut honom. Så just nu spenderas största delen av dagen inomhus och vi går ut och går en sväng på kvällen. Visst har vi varit ute en hel del på stan med honom men då har det varit hyfsat skuggiga dagar och han har ändå blivit jättevarm. Han är ju så liten så det är så svårt att hitta på någonting, att dessutom vara i stan under den här högsommaren är inte heller en hit, speciellt som man som jag som inte ens får bada än. Vi funderar på att åka till Norrtälje och Solö nästa vecka för att få lite mer sommarkänsla, ska då passa på att vara ute mer och hälsa på lite familj. För det är också lite jobbigt nu, jag saknar verkligen att ha min familj omkring mig nu när vi fått barn. Vill ju absolut inte flytta tillbaka till Norrtälje då vi trivs så förbaskat bra i stan annars men just nu skulle det vara så skönt att bara kunna ta en promenad över till mamma eller mina syskon för att kunna prata och få lite sällskap. Lite ensamt är det här just nu när vi inte har några vänner med barn i samma ålder eller en endaste liten familjemedlem i sikte. Efter nästa vecka måste Niklas in och jobba en vecka och då får Elliott och jag ett litet prov på hur vi ska klara oss sen när Niklas semester och pappaledighet är slut. Spännande… Men fram till dess så måste vi komma på hur vi ska få den här sommaren att blir mer spännande och rolig!
Låt er inte luras av det änglalika ansiktet…
Har varit några tuffa dagar här hemma med en liten bebis som har en mage som inte är så bra då han reagerar på penicillinet jag äter, som tur är tar jag sista tabletterna i dag så sen ska det förhoppningsvis bli bättre. Det här gör att han skriker och kinkar lite mer och sover lite sämre. Stackars plutt. Men han visar sig alltid från sin bästa sida när folk är här så vi funderar allvarligt på att ha gäster hemma ständigt… Mamma/mormor var här i torsdags och då låg han så snällt i hennes famn och samma sak när T och A var här i går, idel leenden och snälla miner. T var dessutom en stor favorit, men inte undra på det när man helt plötsligt får se en människa på två meter jämfört med sina kortisar till föräldrar. När dom var här kom vi dessutom ihåg att ta fram Elliotts gästbok vi köpte förra veckan, vi har missat det med alla andra så vi får skärpa oss lite där. Riktigt kul att läsa vilka tips dom gav Elliott, mycket bra…
Svåra frågor att besvara men väldigt kul…
Lillkillen är nu två hela veckor men har inte haft världens bästa dag att fira den med… dom här tillväxtperioderna är ju ett litet helvete! Han har knappt sovit någonting i dag och vid 18:30 började han gallskrika helt utan varning och var otröstlig ett par timmar framåt för att sen vägra somna… Klockan är nu snart tolv och han ligger fortfarande vaken, tror enda sättet att få honom att somna är att jag går och lägger mig i sängen med honom. Han gillar INTE att ligga själv och så länge vi sitter uppe verkar han inte vilja somna. Käka har han dock gjort för ett helt kompani så vi får se hur mycket det blir i natt, han borde ju vara dödstrött och bara toksova… lilla knasboll.
Välmående kille
Vi var till BVC för första gången i dag (dom har ju varit här på hembesök) och det mättes, vägdes och kollades att allt stämde rent utvecklingsmässigt med honom. Och sicken kille han är! Han hade gått upp över 400 gram sedan vi lämnade sjukhuset för mindre än två veckor sedan vilket tydligen var väldigt mycket, gott betyg till både mamma och Elliott att amningen funkar. Han var en välmående och pigg liten skit enligt BVC-sköterskan så det var två stolta föräldrar som gick därifrån.
Sen var det dags för mitt återbesök på akutgyn och det gick också bra, det var bakterier jag hade i mitt snitt så det var tur att jag fick penicillin. Nu ska jag käka det i sju i stället för fem dagar så får vi hoppas att allt försvinner och mitt ärr börjar läka som det ska.
Killen som så snart han var född kan lyfta på huvudet!
Fick en utmaning av Sandra häromdagen som jag självklart måste göra, men jag måste erkänna att det känns lite svårt, hela 10 bra saker om mig själv ska jag komma på… Varför är det så mycket lättare att hitta negativa än bra saker jämt? Dåligt… För det är ju bra töntigt att man tycker det är skytigt och lite ofint att säga bra saker om sig själv medan dåliga saker får en att framstå som att man kan se objektivt på sig själv…
Men nu kör vi då:
1. Jag är väldigt social och kan prata med de flesta människor ganska obehindrat
2. Jag ser på saker väldigt positivt, även när livet inte alltid är så lätt
3. Jag har väldigt lätt för att skratta
4. Jag är väldigt godtrogen, vilket säkert kan ses som något negativt, men jag väljer att se det som att jag vill se det goda hos alla…
5. Min familj och vänner betyder väldigt mycket för mig och jag bryr mig om dom och lägger ner tid och energi på dom
6. Är en extrem tidsoptimist (återigen kan vara väldigt negativt) men det betyder i alla fall att jag vill väldigt mycket!
7. Jag gör ingenting halvdant utan går in för det med hull och hår
8. Jag har inga problem med att sysselsätta mig: pyssla, plocka, träna, baka, lyssna på musik, läsa, promenera. Finns massor att göra.
9. Jag gillar att upptäcka nya platser och saker
10. Trots min otålighet i allt annat så finns det en uppsjö av tålamod till Elliott!
Jag skickar sen det hela vidare till Angelica, Daniella och Kristina.

Ni missar väl inte alla Sommarpratare i P1 nu i sommar? Jag var en duktig lyssnare innan Elliott kom men nu har tiden runnit lite ifrån mig och det finns några som jag känner att jag behöver ta igen. Även fast man inte känner igen alla på listan så kan det faktiskt vara värt att ge dom en chans, det är ju ändå inte för inte dom får vara Sommarpratare och kanske hittar man ett riktigt guldkorn? Man kan lyssna på alla pratare i efterhand för dom ligger uppe på deras hemsida och en ni inte får missa är Jason ”Timbuktu” Diakité. Även fast man inte gillar hans musik så är det ändå helt klart värt att lyssna in på honom, inte bara för hans väldigt vänliga radioröst utan för att mannen faktiskt har ett och annat vettigt att säga. Go nuts my friends!
Myser lite…
Dagen började tokbra med besök av farmor där Elliott verkade trivas strålande och visade sig från sin bästa sida, duktig ponke. Efter att hon åkt hem skulle jag ringa till SÖS då mitt ärr efter snittet börjat vara och sen lite mysko ut och jag trodde jag bara skulle få en tid för återbesök, men icke. Hon jag pratade med tyckte jag skulle ta mig in till gynakuten och klockan 17 en lördagseftermiddag så kändes det lagom lockande… Men det är ju ändå ett ärr efter en ganska stor operation och inget man ska leka med så sagt och gjort. Som tur var tog dom hänsyn till att vi hade en liten bebis med oss och behövde ”bara” vänta i lite över två timmar, tydligen fanns det dom som suttit i över fem timmar… Hon tog lite prover för analys men trodde inte det var en infektion men gav mig penicillin ändå, dom vill inte ta några risker vilket känns skönt. Så nu är jag satt på en penicillinkur för första gången… någonsin..? Kan vara så. Får se om det blir bättre, hoppas det!