Archive for augusti, 2011
You are currently browsing the Thérése blogg blog archives for augusti, 2011.
You are currently browsing the Thérése blogg blog archives for augusti, 2011.
Så här bra har Elliott det på morgonen när vi är ute och går, förstår folk som kommer fram och säger att dom vill byta plats, ser riktigt skönt ut. Men han gillar verkligen sin vagn… speciellt det han ser där nerifrån, och träd är ju en storfavorit. Så för att behaga honom så försöker jag gå vägar där vi har massor av träd ovanför oss, som tur är har vi ju skog med riktigt bra stigar ungefär överallt omkring oss. Häromdagen var vi i Nackareservatet och gick och jag råkade ta fel stig och hamnade i Älta… inte planerat. Så den timmes promenad jag tänkt blev över två timmar, det är ju tur att man har maten med till honom hela tiden och slipper tänka på det! Annat bra är att vagnen är så stabil att den tål lite gropiga vägar, för de flesta vägar vi kör nu är små skogsstigar. Men guppandet och skakandet verkar inte störa honom nämnvärt… Men vi är verkligen toknöjda med vagnen som både är lättstyrd i storstan och i skogen, är superenkel att lyfta isär (och galet lätt) samt är riktigt snygg med små schyssta fack och fickor som gör allt så mycket lättare. Emmaljunga is the shit…
På våra promenader passar ju jag på att lyssna på sommarpratarna och de flesta jag lyssnat på hittills har varit riktigt bra, men politikerna sticker ut lite då dom bara inte kan sluta att låta som – politiker. Maria Wetterstrand var ändå riktigt bra för jag tyckte det hon pratade om var intressant och även fast dom inte kan låta bli att låta som att dom mässar till massorna så klarade hon av att vara både personlig och rolig. Men Håkan Juholt… Kom på mig själv med att sluta lyssna på vad han sa då precis ALLT lät som ett politiskt budskap, även fast han pratade om Kenny Rogers och statyer. Visst förstår jag att dom måste tänka på sitt yrke när dom pratar då dom representerar sitt parti, men måste dom verkligen tänka igenom allt så grundligt att det som blir kvar är så utstuderat och korrekt att det inte längre säger något?
Nope, skratt i mun! När jag ska äta frukost eller göra mig i ordning på morgonen så sätter jag Elliott i hans stol och kan då i lugn och ro ägna mig åt mitt då han ligger och skrattar och pratar för fullt med sig själv. Det svåra är att koncentrera mig på det jag faktiskt ska göra då han är så jäkla go och man bara vill sitta och titta på honom istället. Hans favvosyssla för tillfället är nämligen att snacka – i massor. Han kan inte få fram jättemånga ljud men dom han kan kör han en stadig upprepning av och det låter ju så otroligt gulligt. Och mellan allt pratet så skrattar han hejdlöst åt ungefär allt man gör… Sa jag att vi har det bra här hemma..?
Tur är ju att jag hann läsa så mycket innan Elliott kom för tiden och orken har liksom inte funnits sen, trots att jag värderar läsningen så högt. Men nu har det mest blivit böcker om barn och deras utveckling av någon anledning (!) så skönlitteraturen har fått stryka på foten. Men boken ovan läste jag ut häromdagen och det känns som jag nu kommer vara den enda i hela Sverige som inte öser beröm över den. Visst var den bra men så rolig som alla säger? Nä… Jag drog på munnen några gånger men efter ett tag så listade man ut när nästa lustighet skulle komma av sättet han skriver på vilket mycket går ut på upprepningar och dumförklaringar av andra. Lite kul var det ju att få följa hans synsätt på vad som hänt i världen och med de stora händelserna som skett men samtidigt blev det lite enformigt då i princip samma sak hände med varje stor ledare han träffade. Men visst, den var helt okej och det krävdes inget större engagemang från dig som läsare vilket passade mig.
I går firades jag av Niklas familj och vi satt ute hela dagen i det helt galet sköna vädret och åt på den masarintårta jag bakat för första gången, vilken jag kan rekommendera för den smakade mumma. Fick presenter trots att man nu kommit upp i den högaktningsfulla åldern av 31… Men det här med ålder och tid är rätt kul nu sen Elliott kom för det enda man räknar och tänker på är hans ålder. Ens egen har liksom ingen betydelse längre utan det är hans veckor och utveckling som är det intressanta. Att man själv såklart blir äldre i takt med honom är ju självklart men inte så viktigt längre. Mycket i livet som hinner ändras på så fjuttiga veckor… rätt intressant när livet dessförinnan sett hyfsat lika ut.
Gillar ju Ebba galet mycket så trots att inte kungligheter är en favvo måste en läsas. Bra present.
I fredags vaknade jag till världens soligaste leende av Elliott och då kunde ju födelsedagen bli dålig! Vi tog som vanligt en morgonpromenad och begav oss vid lunchtid till Niklas jobb för att hälsa på hans arbetskamrater och för att sen bli bjudna på lunch. Han sov när vi kom dit och när han öppnade ögonen stod sju pers och hängde över vagnen! Men han tog det med ro, kikade runt lite, fick ögonkontakt med mig och somnade sen om, hahaha. Vi gick sen och åt grekiskt (mums) där jag fick en födelsedagspresent av Niklas trots att jag redan fått några i förväg! Han skämmer bort mig… Vi drog sedan hem, Globens shopping är väl inte ultraspännande direkt… Resten av dagen busade, lekte, pratade och sjöng vi och jag kan ha hållit igång honom lite väl mycket för till Niklas stora lycka var han fortfarande vaken när han kom hem vid 23:30… Men då hade han legat med mig i soffan och gosat halva kvällen, han är så jäkla go när han är lite halvtrött men ändå inte redo för att sova och ligger då och snackar för fullt och njuter av att man ligger och smeker honom. Gullplutt… Kan inte klaga på födelsedagen trots att det inte blev tårta och större delen av dagen spenderades med en liten bebis!
Herregud så mycket man hinner på en dag när man har en liten, det kräver liksom att man är toksnabb och effektiv precis hela tiden och vid 12 så har man fått mer gjort än vad man tidigare fick på en hel dag. I dag hann jag till exempel innan klockan var 10 att träna och duscha (han är ju så sjukt snäll och lättunderhållen och låg och pluddrade i vår säng och kollade ut genom fönstret den timmen det tog mig) samt att plocka i och ur diskmaskin, sätta igång en tvättmaskin, läsa ut en bok samt duscha Elliott (major bajsincident…) Kändes jäkligt bra… Vi har dessutom hunnit med att promennera sju kilometer, handla, sova, leka och sjunga lite.
I morgon är det min födelsedag och vi två ska vara hemma ensamma precis hela dagen (väldigt konstig födelsedag det kommer bli…) då Niklas först jobbar och sen ska på Popaganda och inte kommer hem förrän till 23, så jag hoppas han uppför sig lika bra då. Som en present till mamma!
Kan ju meddela, ifall ni tycker synd om mig (….) att jag ska få en födelsedagshelg sen av Niklas med tårta och paket på lördag och brunch på söndag. Så jag överlever nog…
Hm, vet inte hur många år sedan det var jag köpte en cd-skiva, kan inte ens komma på vad det skulle kunnat vara… Men eftersom Spotify inte har några Astrid Lindgren låtar och Elliott och jag gillar att sjunga så fick det bli att klicka hem en från CDON med senaste beställningen. Jag brukar hitta på sånger, vilket faktiskt uppskattas, men ibland kan det vara skönt att nån har gjort det åt en…

På mornarna när Elliott och jag är ute och promenerar så passar jag på att lyssna på de sommarpratare jag missat, vilket är ganska många. Häromdagen blev det Leif G W som avslutade sommarserien och fasen vad jag gillar att lyssna till den karln prata. Hans musiksmak däremot svajjade ju något där dansband var en stor favorit… Men jag gillade hur passionerad hans musiksmak var så då är han förlåten, dessutom klämde han in Janis Joplin och Jusse Björling. I morse började jag lyssna på Patrik Sjöberg, får se hur det slutar…
Den här glada killen tog jag med till jobbet i dag, han vaknade verkligen på ett strålande humör! Jag skulle vara med på ett möte på jobbet och var rädd att han skulle skrika sönder det med han var helt exemplarisk och var tyst hela tiden förutom då han då och då babblade lite grann. Men jag tror bara han svarade min chef som stod framme och pratade… Sen så stannade jag ett tag så folk fick titta på honom, är ju liksom ett måste… Och han flörtade med alla och skrattade och var toknöjd. Men efter tre timmar där så sa han ifrån och det med råge. Då hade han fått nog och ville hem och visade alla den ljuvliga pipa han faktiskt besitter!
I morgon har vi ingenting inplanerat så då blir det första dagen hemma ensamma med agendan helt fri, för i går var ju mormor och morfar här. Får se vad Elliott och jag hittar på då…
Finaste presenterna fick han, mjukaste kaninen och bästa boken
Är utan tvekan den här lilla minisängen han sover i, hur vi skulle klarat oss utan den vete tusan. Jag som lever om så mycket när jag sover (men tydligen ligger jag totalt stilla nu enligt Niklas) skulle aldrig vågat ha honom i sängen om det inte vore för den. Nu vet jag att han ligger där han ligger och vi inte rullar på honom utan visst motstånd. Dessutom har den ju en massa andra bra egenskaper som att den är lite sluttande vilket hjälper andningen och att kudden formar sig efter barnets huvud så man slipper risk att huvudet ska bli platt på ena sidan. Dyr är den inte heller och går att tvätta utan problem. Så känner ni någon som är gravid eller nyss fått barn så kan jag varmt rekommendera denna!