det funkar!
Dagens sömn i vagnen…
Blev bra samtal på BVC i går, även fast det verkar som halva vår mammagrupp har övergett det hela vilket känns synd. Men vi tappra som var där kunde ge varandra bra råd och tips och alla hade något som inte funkade. Jag fick bra tips angående Elliotts sömn och de funkade på första försöken! Bland annat frågade jag om hans snutte som han dyrkar mer än allt annat och är det enda som får honom att sova ibland. Jag vågar nämligen inte lämna honom med den över ansiktet själv, utan på kvällen när han ska sova så ligger han bredvid oss i soffan i en liten säng och då har vi uppsikt över honom. Sen på natten när han vaknar så ligger jag vaken till han somnar och tar då bort den och ibland vågar jag inte ge honom den med risk att jag somnar ifrån det hela. Men nu sa barnskötaren att dessa snuttefiltar är gjorda att andas igenom samt att han nu är så stor att han ska vända sig bort från det han inte kan andas igenom. Så i natt så fick han sova med den hela natten – och gissa vad? Ingen vakenperiod alls, förutom de obligatoriska amningarna. Sen så fick jag tips om hans sömn på dagarna, som nu ändå funkat den senaste veckan, då han vaknat efter cirka 20 minuter. Men där har nog problemet varit jag… För när jag märker att han är vaken och han ligger där glad och pigg så går jag in och säger med jätteglad röst ”men är du vaken” och sen gullar och pratar med honom. Gissa om han blir pigg då… Hon sa att jag istället lugnt ska gå fram, stoppa in nappen igen, lägga snutten över ansiktet och gå därifrån och se om han somnar om. För hon sa att tricket är att dom ska lära sig att somna om själva. Och det funkade det med… Han vaknade nämligen i vagnen i dag men jag gjorde som hon sagt och han somnade om och sov ytterligare 30 minuter. Så i dag fick han ihop nästan 2 timmar på förmiddagen och 1 timme på eftermiddagen. Ett väldigt bra jobb för oss!
Men vi har det nog väldigt bra, Elliott och jag, för en annan mamma har vyssjat sin son i famnen sedan han föddes och får nu fortsätta med det då han är helt oförmögen att somna själv, både på kvällen och dagarna. Problemet nu är att hennes kille är ganska tung och måttar snart 10 kilo och att gå omkring och gunga en sån till sömns flera gånger per dag… Det verkar helt sjukt jobbigt ändå, att inte bara kunna lägga ner honom så han somnar. Hua. Vi har fått göra så några gånger med Elliott men då är det något speciellt och de flesta kvällar räcker det med att vi lägger ner honom när man märker att han är trött så somnar han. Inga problem. Men det är kul att höra hur andra gör och har gjort med det här med läggning och jag kunde stolt konstatera att vi var de enda med riktiga kvällsrutiner. Kanske inte behövs just nu men jag tror ändå dom lär sig redan nu och kommer att associera det vi gör senare. Det är ju förhoppningen i alla fall…