världens snällaste

Trots sin något nyfrälsta loook i den här tröjan så är han ju för go…
Jag tror inte ni förstår vilken fantastiskt, helt underbar liten son jag har! Trots att jag vet och påminns om det varje dag så slår det liksom till en alldeles extra ibland: han är ju helt otrolig! I dag har vi varit i Norrtälje över dagen, lite halvspontant sådär, och har han gnällt eller kinkat en enda gång trots lång resa? Nope. Inte ett knyst. På vägen dit så missade han ju det här med att sova igen (…) trots att han i går somnade 09:30 och tyckte det var en strålande idé att vakna 06. Men han låg i vagnen och jollrade och snackade och lekte med Sophie och var jäkligt nöjd hela resan. På hemvägen matchar jag alltid in hans nattning så då sov han hela vägen och ligger fortfarande och slumrar i vagnen medan jag sitter och undrar när han ska bli hungrig? Hos mormor och morfar var han på ett förträffligt humör och passade också på att vända sig från mage till rygg för första gången, duktig ponke! Hur han kan vara så förbaskat gullig, snäll och rar övergår mitt förstånd men jag är oändligt tacksam!
Han är verkligen tokglad hela tiden. Jag gillar dessutom hans nya skrikljud!!!!Snacka om lycka.