Elliott 10 månader

En sak är säker, det är inte någon liten bebis vi har längre inte! Nope, han utvecklas med stormsteg nu och vilken dag som helst så känns det som att han kommer att börja fråga mig om min åsikt om utrikespolitiken samt springa en mil på rekordtid. För att han är ett litet geni råder det ingen tvekan om…
Just nu är hans stora frustration att han inte kan göra sig mer förstådd än han gör för vredesutbrotten kommer ganska tätt… trodde man skulle bli skonade från såna till tvåårstrotsen..? Man märker att han vill så mycket och han pekar och pekar och säger ”eh där?” men det är ju inte alltid man förstår. Vilket såklart är väldigt frustrerande för honom… Något annat som krånglar nu (och sen en tid tillbaka) är sömnen, för han kan inte somna själv eller sova själv i egen säng. Vi trodde, när det här började strax efter 7 månader, att det skulle vara en övergående fas. Men det håller alltså i sig nu fyra månader senare… Vi ska till BVC på tisdag så då ska jag passa på att fråga!
Men annars är han ju en liten ängel faktiskt… Han är glad och pigg (herregud ja!) och leker och röjer runt för fullt, knatar runt möbler, klättrar och vill veta vad precis ALLT är. Nyfikenheten är det alltså inget fel på! Som vanligt kan man gå tillbaka till förra månaden då detta gällde…
Gillar/gör just nu:
Krypa, helst leka ”tafattlekar” samt krypa in, under och över saker.
Prata. Prata. Prata. Senaste ordet var ”bollen” som han sa häromdagen!
Pekar på precis allt och vill veta vad det är, gör, låter och luktar. En promenad med honom går ungefär:
Elliott: ” Eh där?”
Jag: ”Ett träd”.
Elliott: ”Eh där?”
Jag: ”Ett träd”.
Elliott: ”Eh där?”
Jag: ”Ett träd”
Ja ni fattar…
Att ställa sig upp mot precis allting. Tidigare har han inte vågat sätta sig ner när han väl kommit upp utan börjat gnälla när det blivit jobbigt men nu tar han sig ner om han vill också!
Att vara nära. Riktigt nära. Gosig kille som har lärt sig pussas (gör detta med öppen slemmig mun) och är mäkta stolt över det!
Att går runt möbler och helst två möbler som står en liten bit ifrån varandra så det blir lite ”farligt”.
Att busa. Så lätt att få honom att skratta och han verkligen njuter av att få leka med bollen, att bli skrämnd när vi gör olika ljud och låtsas ta honom. Vår lilla knasboll.
Han har nu fattat (vet inte riktigt sen när..?) att saker man lägger under eller i något annat faktiskt finns kvar så han lyfter och öppnar och kollar. Upptäckte häromdagen att han kunde det men vet inte riktigt när han tog till sig färdigheten…
Gillar/gör inte:
Sova. Vet inte om det är nattskräck? Mardrömmar? Något vaknar han av på nätterna och storgråter av i alla fall…
Bli torkad runt mun och på händerna. Men vill man äta själv så är det priset man får betala…
Klä på/av sig. Helt plötsligt så har det tagit sig upp på topplistan igen och vi förstår ingenting.
[...] diffust om jag ska vara ärlig. Förra månaden är jag i alla fall säker på att det såg ut så här, och nu är det detta som [...]